när livet är kort

Min väns meddelande om att att hans älskade väns liv är slut, vid allt för ung ålder, allt för ungt, når mig via de sociala medier som jag älskar och hatar.
Hans sorg tog jag till mig redan för några dagar sedan, och ... fan vad prentiöst det lät.
Sorgen över denna unga människas overkliga och orättvisa öde går inte att beskriva.
Jag har upplevt samma sak, samma sorg så många gånger inom mitt yrke.
Vissa stannar kvar.
Vissa stannar kvar så pass att jag döper min dotter efter dens livsglädje.
Andra får mig att gå under.
Alla berör mig.
Och när det drabbar mina vänner, blir jag arg,
För att jag inte kan hjälpa. För att jag inte kan .
För att jag vet.
För att livet är orättvist.