Sunday, October 16, 2016

sömnlös och envis

Sover typ inget.
Jo, lite, men inte är det mycket.
Det släpper snart, tänker jag.
De måste det.
Vägrar sömntabletter, blir en konstig sömn och man blir bakis hela dagen efter så det funkar iaf inte att ta dem om jag ska jobba. Testade för ngn vecka sen, när jag var närma desperat av sömnbrist och resultatet blev att jag gick som i ett moln hela dagen och kände mig livfarlig. Aldrig mer.
Just nu är sömnen borta pga smärta i ena axeln efter en ovanligt tuff förlossning. Inte min patient, men jag hjälpte till.
Resultatet blev en helt trasig axel, hade säkert inte blivit så om jag inte redan haft problem med axlarna.
Trodde att jag hade sönder antigen mamman eller barnet och var förtvivlad efteråt, för jag hörde ett knak. Visade sig att både barn och mor mådde bra, men det var min axel jag hört som gick sönder.
Tack gode gud, faktiskt.
Men nu är jag som sagt , trasig.
Väntar på sjukgymnasttid, men det är så tight med tider så min ordinarie SG har nästan 6 veckors väntetid på första akut-tid.
Så luskat reda på en som ska var bra och iaf bara ett par veckors väntetid.
Glömmer inte min SG min när han undersökte mig första gången och skakade på huvudet " om jag vore du skulle jag inte kunna lyfta mina axlar ovan axelhöjd,  än mindre jobba där du gör, du är visst bra envis du" ( eller nått åt det hållet, kommer ej ihåg ordagrant)
Jo, jag är nog det.
Envis.
Älskar mitt jobb, det är faktiskt världens roligaste jobb.
Jag älskar att jag aldrig är färdig. Att jag lär mig ngt nytt varje dag.
Jag ser samma fenomen hos mina kollegor som jobbat 30 år, de kommer ibland och frågar mig om saker som jag kan lära dem
Eller ber om min hjälp.
Det är det som är så underbart.
Det finns ingen prestige, vi är alla där för patientens bästa.
Och jag älskar jobbet för alla underbara patienter jag möter, Vilket privilegiet det är att få vara med i detta stora ögonblick.
Och ansvar.
Fått bekräftelse sista veckan, när jag varit beyond trött, hur viktigt det är att jag lyssnar på mina instinkter.
Glömt det ett tag, men de har alltid rätt,
Så pinglar den lilla klockan bak i huvudet, att ngt inte stämmer, trots att allt ser bra ut, ska jag fan lyssna, för det stämmer . Alltid.

Väntar på besked från Smvc fortfarande. jag hoppas så att de anser att jag passar in där. Det är ett tufft och svårt jobb, men jag tror jag skulle kunna bli bra på det. Så småningom.
Hoppas och tror.


No comments:

Post a Comment